Archive for september, 2009

Lek, analsäck, KS, jord och möte.

30 september 2009

Dagen började med häftig lek med Calle på deras stora tomt. Efter en kort runda fick hundarna vara ensamma medan jag var till KS och fick min månatliga behandling. Jag brukar bli lite konstig efter den, så jag vill helst inte köra bil samma kväll. Vi hade möte i agilitysektorn, men Pernilla hämtade mig, så jag kunde vara med. De är så gulliga alla unga tjejer i klubben. De tar hand om mig. När det har krisat riktigt har de tävlat Aston åt mig också. Under mötet låg Aston mest i mitt knä, men Jazz brottades nästan hela tiden med pudeln Thure. 2 trötta hundar är det nu ikväll. Jag har klämt analsäckarna på Aston idag också. Det behövdes och fy vad det stank. Ny jord och barkmull har jag lagt i mina rabatter i eftermiddag. Skönt att ha hunnit med lite annat än att ligga på KS.

Annonser

Aston duktig simmare.

29 september 2009

Idag har Aston simmat utan hjälplina. Han gjorde 16 längder. Sedan fick han dessutom simma 3 omgångar med linan som broms för att han skulle sträcka ut benen ytterligare. Vilken duktig liten kämpe.

Sedan hade vi en trevlig kväll med middag tillsammans med 2 väninnor hos oss.

Jazz filmad på träning.

28 september 2009

Vi tränade tillsammans med Gun i Bro-Håbo. Hon filmade Jazz en stund. Aston tränade lite också. Han var jätteglad, så jag måste bromsa honom. Han får inte hoppa eller göra rivstarter ännu. Här är Jazz på balansen, gungan och slalom.

Borta från hundarna.

26 september 2009

Ett par timmar på klubben i Bro-Håbo igår. Jazz jobbar på och har nu börjat tycka att gungan är jättekul. Jag skyndar mig att hålla i, men nu står han längst fram hela vägen ned. Eftersom han av sig själv sprang upp på A-hindret blev det läge att träna kontakt-fält där också. 2 + 2. Han fattar snabbt. Det är så roligt!  Balansen är han ganska säker på nu. Jag behöver inte hinna ställa mig framför kontaktfältet längre. Jag kan stå bredvid och han stannar ändå med 2 + 2.  4 pinnar slalom går bra, men nu har jag gått bredvid och klickat mycket. Ska försöka bärja mig och bara skicka honom, så det kan börja flyta också. Jazz fick ta några låga hopp också. Jag lade pinnarna snett mot marken. Aston tränade jag lite lydnad med också fick han göra några slalom och tunnlar. En liten skogsrunda hann vi också.

På eftermiddagen lämnade jag hundarna hos grannen Ingalill. Själv åkte jag kommunalt till stan´. Jag var på Folkoperan och såg ”Pärlfiskarna” tillsammans med några gamla väninnor. Idag har det varit städning i samfälligheten. Det var skurning av soptunnor och soprum och sedan bjöds det på grillkorv. En timme hundpromenad och sedan bar det iväg till Gymnastikföreningens 50-årsfest. Det var 5-kamp, grodspottning, show och en massa mat. Under showen åkte jag hem till hundarna en stund. De fick vara ensamma ikväll. Det är skönt, när festen är nära.

Stor myrstack.

24 september 2009
Det nya staketet.

Det nya staketet.

Vi tog en lång promenad till Lillsjön och sedan till Örnässjön och tillbaka via Lillsjön hem. Det tog 2 timmar. Hundarna hoppade upp på alla stenar de såg och fick sin godisbelöning där uppe. På en sträcka fanns inte så många stenar, men däremot jättestora myrstackar. Plötsligt sprang Jazz i full fart upp på en myrstack. Jag försökte få ned honom och hojtade ”kom ned” och ”kom hit”  lite hysteriskt. Aston förstod att något var fel, men inte vad. Han snodde runt för att se var faran fanns, men Jazz stod stolt kvar uppe på myrstacken och väntade på belöning. Tur att myrorna var vintertrötta redan. Han fick inte en enda myra på kroppen.

Vad ska man tro?

23 september 2009

Idag har Aston simmat igen. Det går bättre nu. Jag springer över till kortsidorna och tar upp honom för vila efter varje simsträcka. Då har han ett mål och simmar hela bassänglängden.  10 längder blir ju ca 80 meter. Det är ändå mycket för hans lilla kropp. Hemma blev det hårtorken och när vi åkte till klubben på kvällen fick han sitt fleecetäcke och då verkade han må riktigt bra.

Vi var på medlemsmöte i Väsby BK och det var ett föredrag av en hund-sjukgymnast från SLU. Det var intressant även om det var mycket, som man redan kunde. Väldigt mycket i hundträning är ju samma som för träning med människor och det har jag ju hållit på med i nästan 40 år. Det jag funderar över är, att hon sade, att om diskarna är ihoptryckta kan det inte bero på att musklerna blivit för korta och drar ihop diskarna utan på att diskarna är uttorkade. Då faller teorin om Astons handstående, som skulle överanstränga ryggmusklerna eller att han har gått och spännt sig så mycket p.g.a. smärta, så musklerna blivit för korta. Vad ska man tro och vem ska man tro på?  Simning som mirakelmedicin trodde hon inte heller på utan mer att simning med friska hundar kan ge en bra träning. Gång i vatten skulle vara bättre. Hon menade att när hundarna simmar, så sträcker de inte ut ordentligt utan tränar mer böjmusklerna och det är oftast inte det man är ute efter. Både Vivi-Anne och jag har nog i alla fall sett att Aston sträcker ut ordentligt, när han simmar- åtminstone med bakbenen. Det är dem man ser bäst uppifrån. Vibrationsbänk var hon skeptisk till. Såg det mer som geschäft. En gång i veckan med 10 – 15 minuter gör ingen skillnad. Bättre skulle vara att träna minimusklerna med t.ex. balansbräda, pontonbryggor, åka skottkärra  e.d. Kajakpaddlingen, som Pajazzo var med på så mycket skulle nog ha varit bra för Aston då. Kanske bra för alla hundar. Nu har jag ju sålt min kajak, så jag får nog hitta på ett annat sätt. Kanske ska jag skaffa en balansbräda.

Precis, när föredraget började kom Eva in och satte sig med Iza och Zingo. Jazz blev helt till sig av att se Iza. Det var ett tag sedan. Han pep och gnällde och drog för att komma till henne. Jag blev tvungen att hämta hans bur i bilen. Annars hade ingen kunnat höra föredragshållaren. I pausen gick vi ut, så Iza, Jazz, Aston och Zingo fick springa av sig tillsammans. Sedan blev det lite lugnare för Jazz.

Lek i Sigtuna.

22 september 2009

Vilken dag. Bilen gick igenom i besiktningen och behöver inte besiktigas igen förrän om 2 år. Staketet på baksidan blev färdigt med hjälp av snickare. På eftermiddagen åkte vi till Sigtuna och umgicks med barnbarnen medan föräldrarna arbetade extra lång dag. Det blev mycket kurragömma, boll-lek,

Aston håller sig undan från Carls och Jazz´s lek.

Aston håller sig undan från Carls och Jazz´s lek.

 dragkamp mellan hundarna och mellan Carl och Jazz.  Hundarna blir alltid som tokiga, när vi är nere i lekrummet. De får bra grepp i mattan där och springer som galningar. ”Tag bort dem härifrån” tyckte Eric. Carl och Jazz lekte jättelänge. När jag tog fram kameran hade de redan hållit på länge. Vi spelade bordtennis också. Jag förlorade förstås. Carl slog mig med 21 – 4. Där har jag inte utvecklats sedan jag spelade mot min bror Lars, när jag var tonåring.

Hemma igen.

21 september 2009

Jag hämtade Aston och Jazz på förmiddagen hos Birgitta och Bertil. De hade haft problem med att Jazz åt för lite och att Aston bajsade för lite. De har inte ändrat sin vikt i alla fall och idag har de kompenserat sig båda två, när det gäller mat och bajsande. Aston har ju den egenheten att han bara bajsar på vissa ställen och helst inte i sällskap med andra hundar. Han kan hålla sig länge, länge om inte ”rätt” förutsättningar finns. Jag var till zoo och diskuterade hundmat och kom fram till följande: Aston ska äta Orijen, som inte har några kolhydrater, så han blir av med sin lilla övervikt. Jazz ska ha ANF Performance inblandat i sin mat, så han får upp vikten.  Man får väl se hur det går. Nu väger Aston ca 3,4 kg och känns tung och rund. Jazz väger 2,9 kg och känns tunn och mager.   Det är härligt att ha hundarna hemma igen. Ibland är det skönt att kunna göra annat än att hålla på med hundar, men ändå längtar jag efter dem, när jag är borta. De blev också jätteglada

Så ser köksväggen ut idag.

Så ser köksväggen ut idag.

, när jag kom. Det blev värsta pusskalaset.

Medan vi var borta målade snickaren färdigt i köket. Nu är det vitt och ljust. Det blev ett väldigt schå innan jag åkte, när det visade sig att tapeten på vardagsrumssidan räckte till allt utom till en kvadratmeter. Jag ringde runt till varenda tapetaffär i Sverige, men den finns inte kvar någonstans. Det blev att åka med en liten tapetsnutt till Gundes Färg och köpa likadan grön färg, som på tapeten och en kvadratmeter blev målad i stället. Det får gå. Jag ska ställa en byrå framför tills nästa gång jag ska tapetsera om. Idag har andra snickare rivit gamla staketet på baksidan och satt upp nytt. Det ska bli färdigt i morgon. Sedan ska allt betalas och det blir ju ett annat problem förstås.

Fjällresan

20 september 2009

Det blev några härliga dagar med vandringar. Med hjälp av gång-stavarna kunde jag avlasta knäna och gå med båda dagarna och gå ca 14 km. Det är vackert där uppe den här tiden, så jag har njutit av vackra vyer och även av den fantastiska maten. Kantarellsoppa, älgrostbiff med enbärsås, ugnstekt lax med limesås och västerbottenostparfait. Allt avslutades med ett par timmar disko och en fotokurs.

Konstigt att inte vakna av att Aston kommer och lägger sig i knävecken och att Jazz trummar med tassarna på madrasskanten för att få komma upp i sängen.

Flatruet

Flatruet

n.

Ringträning

15 september 2009

Under förmiddagen var det både vilda lekar med grannens Calle och en liten stund agilityträning i Bro-Håbo. Vi höll oss borta för att inte vara i vägen för snickaren, som grundmålade väggarna i köket. Nu är det kaos där. Skåp, som behövde flyttas, är tömda på allt innehåll och allt ligger staplat på köksbordet. Där får det ligga tills målningen blir klar.

Ikväll har vi varit i Rinkeby på ringträning. Det var mellan 15 och 20 hundar, som samlades i ett garage. Vad har vi då lärt oss under 2 timmar för 150:-?  Jo, att utställning innebär mycket väntetid och att man går runt i en ring. Jazz fick stå på ett bord och den manliga instruktören kände på honom och tittade på tänderna. Jag, som ju är nybörjare fick lära mig hur man går i en triangel, för att hundens bästa sida ska visas upp. Jag fick instruktioner om hur fort jag ska gå. Jag fick också veta att det bara är bra om Jazz tittar på alla hundar runt om och intresserar sig för dem. Då finns det mer tid att vara uppmärksam än om han bara ska intressera sig för mig. Vi fick beröm. Han sade att jag gick rätt och att Jazz vände bra och ställde upp sig fint. (det kan ha varit en lyckträff) När alla hundar var klara kom instruktören fram till oss och sade att Jazz är en MYCKET FIN HUND. Mitt mattehjärta svällde av stolthet. Den andra instruktören /Moa?) kom också och sade att han ser perfekt ut som papillon. KUL!  Vi var i en urtråkig lokal, men med

Jazz, Calle och Aston.

Jazz, Calle och Aston.

kompisen Calle.

kompisen Calle.

en sådan slutkläm blev det ju en lyckad kväll. Aston skötte sig också väldigt bra trots att han fick ligga i bur medan Jazz visade upp sig.