Archive for september, 2010

Trickkursen.

28 september 2010

Sista gången på trickkursen för Kickan idag. Jag måste erkänna att vi inte tränat tillräckligt på alla moment, men nu vet jag hur man gör och vi har tid framför oss. Det har varit en rolig kurs. Aston kan snyta sig och kliva upp på skateboard. Jazz börjar så smått att röra huvudet fram och tillbaka och han börjar få kläm på targetträning. Bäst är Jazz på skateboard. Idag tog han fart flera gånger och åkte iväg. Han lyckades också stå med framtassarna på och skjuta fart med bakbenen. Han är helt orädd. Vi skrattade så tårarna rann. Synd att min kamera gick sönder. Han borde ha filmats idag.

Nu när vi kan gå i terrängen utan oro för Astons rygg och mina fötter vad händer då? Jo man hittar förstås en massa gula trumpetsvampar. Det blev svampsmörgås till lunch. F.ö. är det en himla röra här hemma. Jag har fyllt bilen med kartonger från IKEA och K-Rauta flera gånger senaste veckorna. Allt är staplat i vardagsrummet. På torsdag kommer snickarfirman, som ska göra om mitt mörka kök till ett ljust kök, som framför allt får TVÅ diskhoar. Att bara ha EN diskho är både löjligt och opraktiskt.

Annonser

Återbesök i Strömsholm.

28 september 2010

Det blev en lång dag igår. Klockan på ringning för att träna agility tillsammans med Ulla och hennes riesenschnautsar. Ulla hade med några av de banor, som vi hade på kursen för Veronica Bache. Vi tränade Jaakkosvängar och blindbyten. Jaakko till höger går bra, men till vänster trasslar jag hela tiden till det, så Jazz hoppar tillbaka över hindret. Jag får nog träna i ”slow motion” framför spegeln. Nästa gång ska jag prova med att kasta boll åt det håll han ska. Så började jag, när jag lärde in Jaakkon åt höger. Vid blindbyten måste jag ha gott om plats. Jazz är för snabb och han behöver träna på att jobba självständigt, så jag kan springa före. 4-pinnarslalom till vänster kan han själv nu. I banan hade vi idag 8-pinnarslalom. För att försöka hinna före och göra blindbyte efter nästa hinder lämnade jag Jazz, när han hade 4 pinnar kvar. Jag blev väldigt imponerad då han fullföljde slalomet själv. Blindbytet hann jag ändå inte. Jazz hann ikapp mig.

Sedan blev det tandläkarbesök för mig innan vi gav oss iväg till Strömsholm. Vi hann med en räksmörgås och lite prat hos Helga i Hallstahammar på vägen. Kirurgen Lennart Sjöström undersökte Aston och svarade på alla mina frågor. Ryggen är läkt. Han berättade att han behövt öppna mer än normalt vid operationen eftersom det läckt ut så mycket diskmassa. Han tyckte att Aston rörde sig bra nu och han har inga smärtor. På mina frågor om han ska få springa lös, leka med Jazz, hoppa upp på stenar, stolar, soffan o.s.v. tyckte han att vi ska vara försiktiga ett tag till. Med ryggen händer inget, men eftersom han inte har styrsel och styrka i bakbenen ännu, så kan han göra sig illa om han blir för ivrig. Läkningen kan pågå under ett år. Lennart rekommenderade promenader med flexkoppel, så får Aston större rörelsefrihet och även promenader i varierande terräng. Vi får träna kavaletti och balansbräda, men försiktigt.  Simning efter diskbrocksoperation är bra och han tyckte att man kan simma minst 2 – 3 gånger/vecka. Få se hur mycket vi hinner. Han trodde att om Aston försökte hoppa upp i sängen och inte lyckades, så skulle han inte göra det mer. Då behöver jag inte oroa mig för det.   Nu har jag tagit bort alla kompostgaller från alla rum. Aston får sova där han brukar. Det är skönt och hundarna leker nu med varandra fast jag kontrollerar att det inte blir för våldsamt.

Träning idag.

24 september 2010

Med lätt förkylning och dåligt knä gick det trots allt att träna idag. Nässpray, alvedon och back-on-track på knäet gjorde susen. Mitt mål för säsongen är att kunna skicka Jazz självständigt i slalom, få honom att stå kvar på gungan, vad som än händer och att själv få ordning på mina rörelser i Jaakkosvängarna.

Idag fattade jazz framåtskicket i slalom med 4 pinnar. Då var det vänsterslalom. I högerslalom behöver jag fortfarande gå bredvid. Han tittar för mycket på mig då. Jag provade att skicka i vänsterslalom med 8 pinnar, men det blev för svårt. Kul ändå med 4 pinnar och sedan direkt jaga iväg efter boll. Har jag bra godis (t.ex. korv som idag) kommer han direkt och byter bollen mot godis. Ibland tar han förstås några ärevarv i glädjerus först.

På gungan stod han kvar bra idag, men det var ett bra godisställe förstås. Det blir annorlunda, när jag springer vidare. Nu stod jag och belönade att han var kvar.

Jaakkosvängarna är Jazz duktig på. Han förstår precis, när jag gör rätt.. Det är bara det att jag vimsar till det ganska ofta. Jag lyckas få till det i högersväng, men vid vänstersväng gör jag något galet, för då hoppas Jazz tillbaka över hindret. Frustrerad blir han också och skäller på mig.    Över huvud taget blir han väldigt taggad och kanske stressad, när vi tränar. Han skäller mycket. Jag får ta honom på armen eller kasta iväg en boll ibland för att kunna få en paus till tankearbete.

Aston vill så gärna vara med. Han fick gå över balansen idag. Det märks att han inte har så bra kontroll på sina bakben ännu. Första gången fick han gå okopplad. Då blev han så ivrig, så han klev utanför med bakbenen och gjorde en kullerbytta redan vid första kontaktfältet. Han fick gå lugnt ett par gånger med koppel och då gick det bra. Han fick också göra ett 4-pinnarslalom en gång, men sedan var det bara vila för hans del. Han har simning idag, så han behöver sin ork.

Vi har rört på oss.

20 september 2010

Det har varit mycket annat än hundträning ett tag nu och blir det nog ett tag till. Jag har en firma som ska renovera mitt kök. De kommer den 30:e och då ska allt material finnas hemma. Jag åker som en skottspola mellan K-Rauta, Bauhaus och IKEA och packar allt som går in i min lilla bil. Mycket är kvar att hämta och tiden har svårt att räcka till. Vardagsrummet fylls efter hand med stora kartonger och jag har märkt att jag glömmer vad som finns i respektive kartong, så nu måste jag märka dem. Vakumtid blev det idag också. Till råga på allt, så har kylskåpet pajat. Det visade sig vara ett fabriktionsfel, så jag ska få nytt. Ny frys ska jag få samtidigt eftersom de nya skåpen är högre. Det ska ju passa ihop. Nu ligger mat m.m. över hela köket. Jag har väntat några timmar på skåpen. Det ska bli så skönt sedan. Kylskåpet har låtit som om jag har en traktor med motorn igång dygnet runt. Just nu vet jag inte om jag har huvudvärk p.g.a. det ljudet eller om jag håller på att bli förkyld. Det är en läcka, som släppt ut gas, så kompressorn går hela tiden och är jättevarm. Inne i skåpet är det 13 plusgrader, men det är tjockt med is.

Vi har i alla fall rört lite på oss. Idag har Jazz tränat slalom. Jag försökte skicka honom och det verkade som om han förstod. Det blir nog vinterns projekt om vi ska klara tiderna i klass 2. Att stå kvar på gungan har vi också tränat. Inga problem, när jag också står kvar bredvid. Annat är det på tävling, men vintern är lång, så vi klarar det nog.

Aston har också fått träna lite för första gången efter operationen. Det blev lite fritt följ och linförighet. Han var lycklig och ville inte åka hem från klubben. Han har fått gå uppför en utomhustrappa idag också. Jag var lite orolig, men han fixade det bra. Fortfarande kan han sätta vänster baktass upp-och-ned ibland, men hans promenader har jag utökat till nästan en timme i sakta mak.

Själv har jag varit på ett antal gympapass och känt mig superstark, men nu är det nog förkylning i kroppen. Den vill bara sova.

Olandstrakten.

11 september 2010

Vi försökte i alla fall. Jag kände mig så säker på att Jazz skulle ta sin sista agilitypinne i klass 1 idag. Men hej vad jag bedrog mig. Han hoppade från gungan, när det var ca 1/2 meter kvar före landning. Det blev 5 fel. Han klarade referenstiden, men kom på 9:e plats av 19 startande.  I hoppklass 2 kom han 6:a av 11 startande, men han hade 15,78 fel. Han gick ur slalom en gång och vid näst sista hindret gjorde jag ett bakombyte. Det klarar han bra numera, men jag räknade med att han skulle springa på, så det skulle bli en båge till nästa hinder, som stod 90 grader till höger. Det snabba hunden vände direkt vid nedslaget, så det blev lite virrigt och han hann passera sista hindret, fick gå tillbaka och ta det. Det blev alltså 10 fel på hinder och 5,78 tidsfel. Vi hade i alla fall en härlig dag och att Jazz orkade springa över huvud taget efter gårdagens kräkningar och med tom mage är ofattbart. Han verkar må hur bra som helst.  Vädret var perfekt. Mest var det moln, men solen lyste också fram ibland. Tävlingsplatsen var trevlig och arrangemanget likaså. De sedvanliga hamburgarna och ”dammsugarna” till kaffet fanns där, men  de små toavagnarna luktade inte nådigt. Tyvärr var man tvungen att utnyttja dem några gånger under dagen. Att träffa alla mysiga människor är alltid ett guldkorn på tävlingarna, så det var helt klart värt att åka de 20 milen fram och tillbaka. Aston har fått ett antal promenadträningar också förstås.

Stegvis förbättring.

10 september 2010

Idag har Aston simmat igen. Det var 7:e gången. Han är nu uppe i 2 minuter simning 5 omgångar. Vi ska utöka till 6 omgångar, men ha kvar tiden 2 minuter, för han fryser och spänner sig så mycket.    När han går märker jag egentligen inte så stora förändringar nu. Han vill fortfarande bestämma riktning, men han orkar längre stunder.  Förut har det varit så att när han gått över t. ex. en trädrot, så har bakbenen slirat bakåt. Nu är skillnaden att vänstra bakbenet släpar över roten. Det är ju ett framsteg. Det verkar som om han tar stöd med höger bak i de lägena. När han går på golvet hemma hör man inte det vanliga klick – klick från klorna  utan rasp – rasp. Han släpar alltså klorna på baktassarna.  Jag längtar efter att få sätta på honom viktmanchetterna. Jag tror att han skulle träna sig att lyfta bakbenen bättre då. Nu ser jag fram emot återbesöket till Strömsholm. Han sätter tassarna rätt, när han går, men ibland när han stannar ställer han sig med tassarna upp-och-ned. Oftast är det med vänster baktass.

Jag har alltid tyckt att Aston är en tänkande hund. Det visade han idag också. Gångbron längs Lillsjön har han alltid gått på utan problem. Efter operationen har han bara fått åka vagn över den. Idag fick han prova att gå. Han var mycket försiktig. Där avstånden mellan plankorna var lite större stannade han och tänkte och koncentrerade sig mycket. Han klarade fint att gå över, men hans koncentration var stor. Min lilla duktiga hund.

Jazz går med på våra barnvagnspromenader och har fullt schå att hålla reda på sin boll. När han har bollen i munnen skäller han inte ens på mötande hundar utan går en liten båge ifrån dem. Bollen är viktig. Han har lekt med Trollis (boulougnese) och Gunvald (mops) utanför  här hemma idag. Då passade han på att dra iväg efter katter två gånger. Han är en liten rackare. När Aston simmade tog Jazz sig ur sin bur och deltog som mycket intresserad åskådare.

Just nu vet jag inte hur det är med honom. Han har kräkts tre gånger ikväll och sabbat 2 mattor + ett överkast. Jag som tvättade allt igår. Efter 3:e kräkningen sprang han ut i köket och satte i sig all mat, som han ratat tidigare ikväll. Få se hur det blir inatt. Han ska ju tävla i Orlandstrakten i morgon är det tänkt.     Phu! Nu kom den maten upp.  Mera matt-tvätt!!!!

Jag har lite funderingar på hur Jazz ska bete sig på en agilitybana efter våra senaste träningar. Balansen och gungan har gått fint. A-hindret har har rusat upp på, haft bråttom ned, hoppat från halva kontaktfältet och sedan rusat tillbaka upp på kontaktfältet för att få sin belöning. Det blir spännande att se hur det ska bli på tävling. Funderar också på om all rökt skinka på träningen igår är orsaken till magproblemet idag.  Det ger sig väl i morgon bitti.

Astons status.

08 september 2010

Det går långsamt framåt. Jag har utökar Astons promenader till ca 15 – 20 minuter åt gången den här veckan. Han är väldigt sugen på att gå. Han får ju möjlighet att använda nosen också då. Har han väldigt bråttom slirar det vänstra bakbenet, men ibland ser han ut att gå helt normalt. Ibland, när han står stilla hamnar baktassarna upp-och-ned framförallt på vänster bak.          Jag har låtit honom gå omkring lite i lägenheten. Nu halkar han inte så lätt omkull där det inte ligger mattor. Jag måste vara väldigt uppmärksam då. Det ringde på dörren en kväll, när han låg i soffan med min hand på sig. Jag ville ha kontakt för att vara beredd om han ville ned. Jazz skällde och rusade till dörren och då for Aston iväg snabbt, men jag hann fånga honom i luften. En gång for han i full fart ut genom dörren, när Jazz larmade om något. De här händelserna har gjort att jag fortsätter att ha honom inom kompostgaller. Ändå händer det saker. Han blev så glad, när jag kom från gympan, så han fick komma ur gallret och hälsa. Jag drog gympatröjan över huvudet och under den korta tiden hann han hoppa upp på min säng. Han verkar inte ha ont alls. Idag försökte han sätta på en löptik på promenaden. Det ska bli skönt, när vi har varit på återbesök på Strömsholm. Jag vill vara säker på att han är läkt innan jag vågar släppa honom mer.        Stygnen togs bort i torsdags på Albano. De tyckte där att han kunde gå väldigt bra fast det var så kort tid efter operationen. Det kändes ju bra. Pälsen har växt ut lite på ryggen också.

Själv kommer jag att bli urstark efter alla promenader med barnvagn i backarna här. Första veckan med vagnen kändes det som om jag gått igenom ett rejält styrkepass.