Archive for mars, 2011

Nu är det vår.

22 mars 2011

Promenerat i nästan 2 timmar. Solen kom fram och det blev 10 plusgrader i skuggan. Först åkte mössan av och ned i en ficka. Sedan åkte vantarna av. Sedan var det bara att knäppa upp jacka och tröja så mycket det gick. Ändå rann svetten, när jag kom hem. Jag satt en stund vid grillplatsen vid Lillsjön, men där blåste det iskalla vindar. Isen är full med vatten. Jag kan knappast förstå att jag åkte skidor där för 3 dagar sedan och att jag gick på skaren över hela sjön för två dagar sedan. Elljusspåret är däremot livsfarligt om man inte är försedd med dubbar under hela fötterna. Igår kväll gick jag ut med vanliga stövlar och det var riktigt otäckt. Sydsluttningarna i skogen är helt snöfria och på norrsidorna är det fortfarande fin vit snö. Det är en helt vanlig typisk vår alltså. Några små tulpanblad har också börjat sticka upp.

En vecka gammal bild på Jazz.

När jag är tillbaka från Bruksvallarna kommer det att se helt annorlunda ut här. Det går fort nu.

Lillsjön i lördags

Lillsjön igår. måndag.

Det blåste på Jazz idag.

Björn med familj firade Hannas födelsedag i Romme i lördags.

Annonser

Våryra och ”tjocka” matglada hundar.

21 mars 2011

Vintergäck och snödroppar blommar i snön sedan minst en månad tillbaka. Vilken livsvilja.

I fredags täcktes de återigen av snö.

Livsglädje kan man kalla det som hundarna står för. Aston har blivit som en helt ny hund. Han springer och klättrar i skogen och rusar runt med Jazz på Lillsjön. Jazz håller sig mest nära mig, men Aston tar långa omvägar och verkar full av vårglädje och livslust. Öronen flaxar och han har så mycket att undersöka, så det där med inkallning kan man nästan glömma. Kommer gör han ju, när jag ropar, men först ska allt undersökas färdigt.

Aston lyckdes stå stilla en sekund.

Det är så roligt att se honom så här glad. Jag blir så lycklig med tanke på allt som han har gått igenom med diskbrocket och operationen med den långa rehabiliteringen. Han leker med Jazz och inbjuder till lek mer än vad Jazz gör och han är mer intensiv i sitt lekande än Jazz. Jazz är nog lite förvånad, för så har det inte alltid varit.

En festlig händelse igår. Först jagade de upp en ekorre i ett träd och kom sedan tillbaka till mig. Sedan sprang Aston iväg igen, efter ekorren trodde jag, men han kom inte tillbaka. Jag tog det lugnt för han är ju ingen rymmarhund. Efter en stund kikade jag i alla fall mellan träden i skogen mot en lada i en glänta. Inte såg jag Aston, men två harar satt där och tittade. Först trodde jag att Aston skulle jaga iväg dem och vara borta ett tag, men jag ropade och han kom direkt på inkallning och hararna satt kvar och tittade efter honom.

Vi är ute flera timmar varje dag. Det har varit mycket pulsande i djup snö i vinter och många vändor på Lillsjön både med mig promenerande och på skidor. Dessutom har Aston simmat en gång i veckan och Jazz har fått simma 4 varv för att känna på några gånger. Aston har sedan i höstas haft en enorm aptit. Han verkar aldrig bli mätt. Han som varit så svår att få att äta, när han var yngre. Jazz äter också bra, men han verkar bli mätt på det han får i alla fall. Nu har jag också fått ny energi att träna lite lydnad och lite balansplatta med dem på kvällarna och då blir det lite godis. Jag tycker att hundarna känns mer stabila än tidigare. Antagligen har de byggt muskler, men det är nog mer än det. Jazz ser lite bredare ut över ryggen och Aston börjar kännas som en limpa, när jag lyfter honom. Alltså fick de sitta på hushållsvågen idag. Båda har slagit sina viktrekord. Aston väger idag  3,47 kg och Jazz väger 3,32 kg. För Jazz är det OK, men för Aston måste jag nog dra ned lite på godiset.

Busiga hundar på Lillsjön.

Jazz på hemväg en eftermiddag i mars.

Vårens sista ridhusträning hade vi i torsdags, så nu är burarna, som står i bilen rengjorda och skinnen tvättade. Hundarna har blivit schamponerade idag. Det behövdes trots att de simmar varje vecka. Efter tvättningen blev det tokrejs i min lilla lägenhet. Oj, vad mycket bus. Alla mattor låg som dragspel vid väggarna. Tur att de inte slog sig mot möblerna. De har en fantastisk kroppskontroll. I de snabba rusningar och svängar, som de gjorde hade det annars kunnat gå riktigt illa.

Livskvalitet.

06 mars 2011

Vilken härlig dag. Det måste vara belöningen för att man stått ut med en lång kall vinter. Jag packade matsäck och tog bilen till Gröna Udden. Hundarna och jag drog iväg på en skidutflykt. Så här såg det ut.

Mot solen på Mälaren.

Jag åkte i lugn promenadtakt med MP3-spelaren  med ”Hundraåringen, som kröp ut genom fönstret och försvann” i öronen. Planerade att rasta på Hästhagsskär, men stannade halvvägs efter ca 1/2 timme . Vi kom till en vindstilla solig plats och njöt där i nästan en timme.

Rastplats i solen.

Vi hade det så skönt. Öppnade man ögonen var det det här man såg.

Den vilsamma utsikten.

Jag tittade på eken med det gamla uggleboet, men såg ingen uggla idag.

Ugglans bo, men ingen tittade ut. Kanske den inte bor där längre.

Jazz och Aston har kontroll på omgivningarna.

Såna här dagar är livskvalitet för mig. Det är tyst och lugnt. Vi var nästan ensamma på hela Mälaren. Jag undrar lite varför jag aldrig träffar någon, som vill följa med på liknande utflykter. Det vore trevligt att ha mänskligt sällskap ibland. Idag hade jag talboken, så det var ju ändå ett sällskap förutom hundarna. Jag såg några som bar sina skridskor till Vikingarännets  plogade bana, när vi startade bara. Vad gör folk en så fin dag. Kan man orka titta på Vasaloppet hela dagen?

Vi tog en mysig rast till, när vi kommit i land.

Jazz tittar ut över sjön.

Aston vid Gröna Udden.

Nu efter ett par timmar vila är det dags att åka till ridhusträningen.

Sundby Gård.

01 mars 2011

Vilken beslutsångest jag hade. Förkylningen var sämre idag, men ändå ingen feber. Det blev en jättekonflikt mellan viljan och förståndet. Viljan vann. Bra var det, för bara att komma till den fina gården och det fina ridhuset var en upplevelse i sig. Det var stort, luftigt och ljust och bra underlag att springa på. Dessutom stora varma utrymmen vid kafeterian där vi fick vara med hundarna. Så skönt att slippa frysa. Där kunde man sitta i värmen och titta på loppen.

Det var 3 hopplopp med ca 15 starter och många rutinerade förare och hundar. 1:a loppet gick klockrent och Jazz kom 2:a. I 2:a loppet gjorde Jazz en liten tjuvstart, men jag lyckades fixa till, så vi kom rätt. Jazz slutade som 4:a med 0 fel där också. 3:e loppet gick också bra, men han är så otroligt snabb genom raka tunnlar, så jag hinner inte fram. Efter en rak tunnel skulle vi ta nästa hinder bakifrån. Jag hade någon sorts plan att trycka honom ifrån mig och komma runt hindret, men han var ur tunneln långt innan jag var framme och då kom han och mötte mig som vanligt. Hade jag då gjort ett framförbyte, så hade vi klarat situationen, men jag viftade bara framåt och då tog han förstås hindret från fel håll. Det gav mig en ny lärdom, som jag kommer att ha nytta av nästa gång det är en lång tunnel.