Njudung

Nu var det tävlingshelg igen. Långt att åka men det var det värt. Startade hemifrån kl. 10 och stannade för rastning och lunch i Sillekrog. Sedan var det bara att köra på på de torra fina vägarna och kryssa mellan alla långtradare fram till Boxholm, där vi fikade och tankade. Kom fram till Vetlanda vid 16-tiden och fick en härlig middag hos Helen och Göthe.

Lördagen var solig och 14 grader varm. Jag fick börja med att plocka av mig långkalsonger och undertröja.  Första klassen för oss var ganska sent, så vi fick sovmorgon och hann med en timmes promenad innan vi åkte till tävlingsplatsen. Vi startade med hoppklassen. Jag lämnade Jazz i slalom och vände upp lite för tidigt mot en tunnel och tyvärr gick han ur slalom, när det var en pinne kvar och kastade sig in i tunneln. Det blev en disk , men resten av loppet gick bra och vi löste alla övriga problem. Jag var jätteglad att inte knäet gjorde ont. Det är så bra gräs på Njudungs plan. Där är inga gropar eller knölar..

Agilityloppet gjorde Jazz superbra. Tyvärr valde jag en väg mellan två hinder och lyckades nudda sista hinderstolpen, så den rasade. Jazz kastade sig undan först, men gick rätt väg. När han skulle hoppa sista hindret var det bara en skrothög som låg där med tidtagningen och allt. Det är väl som Gunilla Dahlgren skriver: ”Jag springer inte så fort längre, men jag vevar mycket med armarna”. Jag får väl träna att springa med armarna intill kroppen, så jag inte slår ned hinder med armbågarna fler gånger. Jazz hade säkert fått SM-pinne i det loppet, men som de ropade i högtalaren. ”Det blev en självförvållad diskning”. De andra tyckte att jag skulle använda silverteip för att kunna hålla armarna intill kroppen. Kanske är det vad som behövs.

Söndagen hade samma fina väder. Vi klarade oss med 2 godkända lopp. I hoppklassen hade vi många tidsfel p.g.a. en lång onödig sväng då jag visat otydligt.

I agilityklassen gick Jazz superbra. Den enda malörten i bägaren var att jag trodde att jag skulle hinna med ett blindbyte före balansen, men det hann jag förstås inte så Jazz hamnade på fel sida av mig. Då blev det en vägran + tidsfel. Jättenöjd är jag ändå med tävlingarna. Det känns som att jag kan börja springträna på riktigt igen. Nu hjälpte det väl till att jag fick 2 påsar blod i tisdags också förstås. Då orkar jag ju mer. Heja svenska sjukvården!. Man kan reda upp sina misstag med att vråla, men det låter ju inte klokt.. Vilket vansinnigt tokigt blindbyte jag försökte mig på  där. Optimistiskt att tro att jag skulle hinna.

En ny upplevelse den här helgen var baja-majorna. Sitsen var så hög, så man nästan fick klättra upp och sedan satt man där och dinglade med benen, som när man var liten. Lite kul faktiskt. Alla som kom ut därifrån skrattade och kommenterade sina dinglande ben – även långa personer.

Annonser

Ett svar to “Njudung”

  1. travel Says:

    Thanks for the auspicious writeup. It actually was
    once a enjoyment account it. Glance advanced to more added agreeable from you!
    However, how can we keep in touch?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: