Archive for december, 2014

Förändrade hundar.

29 december 2014

Så det kan bli. I takt med att ”time out”-träningen med Jazz fungerar bättre, så har han börjat skälla, när jag går hemifrån. Det har han aldrig gjort förut, men nu hör jag honom ända bort till parkeringen, när jag går hemifrån. Jag funderar mycket över vad det kan bero på. I november och december lämnade jag hundarna mycket för att åka till stan olika ärenden. Kan det ha utlöst hans oro, när jag går?

I samma veva har även Aston börjat med nya beteenden. När jag kommer hem efter att ha varit borta blir han så lycklig. Han springer det ena ärevarvet efter det andra runt i alla rum. Han har tidigare bara stått på tröskeln och viftat på hela kroppen och inte ens velat gå ut och kissa. Så blir han helt ifrån sig, när jag tränar Jazz hemma. De brukar få turas om att träna olika moment och den som inte tränar får ligga i en bur och titta på. Aldrig har Aston pipit och tjatat utan bara legat tyst och tittat. Nu kan det låta så här. . Man tycker ju synd om honom, men det fungerar inte att träna dem samtidigt mer än i vissa moment. Det blir lätt kaos och avundsjuka. Det vill jag inte riskera.

Det är som att ha fått två helt nya hundar, som jag måste lära mig att hantera. Kanske deras nya beteende kan ha att göra med mitt. Den värkande ryggen gör ju att jag också beter mig på nytt sätt. Det är mycket stön från mig och mycket vila.

Det är förändring vid tandborstningen också. Om jag borstar Jazz först springer Aston in i vardagsrummet och skäller och för ett himla liv. Han vet att jag avbryter det jag håller på med och kommer rusande. Då får han uppmärksamhet i stället för Jazz. Borstar jag tänderna på Aston först står Jazz tyst och väntar på sin tur.

Det är Aston som står för den största förändringen här. Sitter jag i TV-soffan med Jazz nära mig, rusar Aston ut i hallen och tokskäller. Han som nästan aldrig skällt förut. Allt för uppmärksamheten. Han har ju märkt att jag tränar mer med Jazz. Det är ju bara Jazz som jag har tänkt tävla med. Det här handlar nog mest om avundsjuka. Det kom lite plötsligt bara. Jag har ju tränat dem på samma sätt i flera år.

Annonser

December jul, utställning och ryggont.

25 december 2014

Den här månaden har präglats av en massa åkande till och ifrån stan’. Lunch på Tennstopet med myelomgruppen, lunch med GCI:arna lunch med planeringsmöte inför 50-årsjubileet av studenten, Stjärnjul-konsert med efterföljande restaurantbesök, korvgrillning med gamla skridskoledare, middag hos Åsa på hennes födelsedag, mat hos Ebba på hennes födelsedag, julbord med blodcancerförbundet i Åkeshovs slott

Karin vid julbordet.

Karin vid julbordet.

Ulf och jag.

Ulf och jag.

, ett antal sjukhusbesök för behandling, ortoped för remiss och röntgen av ryggen. Ortopedia för sula och korsett ca 2 resor, 2 begravningar
Mayvor och Gerald på Harrys begravning.

Mayvor och Gerald på Harrys begravning.

m.m. Så har det varit några rallyträningar och några lydnadsträningar. Luciahelgen kom Helen och Bibbi och bodde hos mig med var sin hund: Yes och Ezzie. Det var trevligt med sällskap hemma och att kunna sitta och prata vid middagsbordet. Vi tog några långa promenader tillsammans, men det slog till och blev kallt, så det stundtals var farligt att gå.
Yes, Ezzie och Jazz.

Yes, Ezzie och Jazz.


Vi var alla tre på utställningen på Stockholmsmässan. Helen hjälpte mig att frisera Jazz kvällen innan så han var väldigt fin. Pälsen kändes som silke. Bra gick det och Jazz fick CK och kom 2:a i öppenklassen. Jag som tänkt sluta med utställning, men nu fick jag ju lite blodad tand. Få se hur jag gör i framtiden.
En trött JKazz efter utställnien. Här med rosetter för excellent och CK.

En trött JKazz efter utställnien. Här med rosetter för excellent och CK.

. Jag har ju varit på Lussefirande i Jakobsbergs simhall också. Sofie var tärna och luciatåget var lika vackert som det var när Åsa var med för länge sedan. Alla tärnor gick runt och bjöd på pepparkakor efteråt.
Sofie kom med pepparkakor.

Sofie kom med pepparkakor.


Nu till jul svängde vädret. Efter månader med mulet, mörkt och trist kom solen och kylan. Vi kunde plötsligt njuta av våra promenader.
Paus vid Lillsjön.

Paus vid Lillsjön.

.
Det tråkigaste den här tiden har varit och är min onda rygg. Den har blivit värre än vanligt. Jag har haft svårt att röra mig och särskilt svårt att lyfta vänster ben. Att ta på strumpor, byxor och skor har känts omöjligt, men jag har bitit ihop. Att sätta mig i bilen har varit svårt också. Jag har fått ta i med händerna för att lyfta in vänster ben och sedan lyfta benet i läge till kopplingspedalen. Inte kul alls. Röntgen visade att 2 av de 5 komprimerade kotorna sjunkit ihop lite till. L2 och L3. Min gamla arbetsskada i bäckenet spökar också. Det är en massa smärtstillande piller igen och ispåse på ryggen många gånger varje dag. De där pillren stör magen, så jag behöver medicin mot de biverkningarna också. Hej och hå. Får jag önska något så är det en frisk rygg. Bli gammal är väl en sak och att överleva cancer i 17 år, men värken. Hur länge orkar man med den?
Nu har jag firat jul hos Åsa, Mattias och Sofie. Sköna och trevliga dagar. God Jul och Gott Nytt År 2014.
Åsa, tomten och Sofie.

Åsa, tomten och Sofie.

,
Tomten och Sofie.

Tomten och Sofie.

.